Hemma

Jag känner mig hemma här. Börjar få endel bekanta att språka med. Det är trevligt och jag trivs. Fast ett jobb skulle ju vara trevligare, så jag fick något att göra på förmiddagarna. Jag trivs på Kapellgatan, jag trivs i Surahammars fotbolls klubb, jag trivs på crossbanan. Fast jag skulle nog trivas överallt bara jag fick vara tillsammans med Tom. Han gör så att allt blir mycket roligare och lättare.

oj, nu ska vi sova :O haj

Bye bebis :c

Idag ska vi lämna tillbaka Buster. Jag har bölat, haha. Tönt Elin. Men det blir väl bäst så eftersom vi inte har tillräckligt med tid. Kommer sakna honom. Men då kanske jag får mer tid över till Tom. Känns som jag knappt träffat karln på nån vecka. Men det har vart stressigt och hettsigt hela tiden. Han har fixat med banan och tränat. Jag har tränat och lagat mat. Haha. Har typ träffats en timme om dan. Fast det är nog för att det är crosstävling i sura i helgen.

På freda bjuder Godel på partey. ALL FOR FREE! Så då måste man äta och dricka tills man storknar. Åh, jobbigt.

Män ska inte ha flätor.

Kalas

Pju, har nyss vart ute och gått i över en timme. Trodde att jag var vilse där ett tag men det löste sig till slut. Sträckte mig lite igår på matchen så jag kan nog inte vara med på träningen. Dåligt. Vi vann iaf u-lags matchen igår med 5-3. Det var kul. Och det gick ju rätt bra ändå. Åh, jag orkar inte skriva, åååh, tvn funkar inte. Bajs. Jag längtar efter min karl :C

I can be my self with you, thats all I need to know

<3

Lyxigaste lyxen i lyxenheten

Äh, jag bah tycker att den meningen är den roligaste just nu. Tack Roberth för desse ljuva ord.

Jag känner mig fan inte helt frisk än. Det är drygt. Eller det är nog för att jag har vart ute och gått med Buster i typ en timme och 20 minuter utan min meducin. Blev drygt på träningen igår också med andningen. Det är läskigt, det som trycker på bröstkorgen så man inte kan ta in så mycket luft som man vill. Då får inte mina mussels tillräckligt med luft. Dåligt. Men på söndag så ska jag vara med och spela match med suras a-lag iaf. Jag blev glad när jag blev uppropad. Det trodde jag faktiskt inte. Det ska iaf bli kul och spännande. Nu känns det som om jag har feber. Hejdå!

I min ensamhet..

..sitter jag nu och lyssnar på nationalteatern och drömmer mig tillbaka till de härligaste tider. Tänk er en kväll i stugan med några BlåGul och 1½ liter hemmagjort vitt vin. Nationalteatern spelas på den ostadiga sneda LPspelaren så att ljudet är alldeles ojämt och går ibland för snabbt och ibland för sakta. De personer som befinner sig i stugan blir lulligare och fullare. Gemenskap. Ljuva ungdom. Efter någon timme av svepande och bortgivande av alkohol så spyr någon och allt snurrar. De röker John Silver hela tiden, det bildas gigantiska moln och ciggen släcks i de urdruckna burkarna BlåGul. Några försöker dölja sina synder med Tigerbalsam. LPspelaren stängs av och nu spelas någon blandad bränd skiva med Iron Maiden och Ebba Grön. Ebba Grön spelar någon snuskig låt. Någon sjunger med medans någon annan ligger däckad. Någon gråter och stänger av cdn för att den inte kan sjunga med. De andra bara sjunger vidare och dansar för fullt. Några hånglar med FEL kön medans andra juckar på varandra med kläderna på. Det spelas kort, klädpoker ibland. Någon gång så bryter någon natzi med bomberjacka upp dörren för att skälla ut någon bara för att hans dvärg har knaprat sömnpiller på egen hand.

Utanför åks det flakmoped i fullan fart. Någon kasa är där ibland, och hästar. Landet. Det ljuva landet och ungdomen. Den får man säkerligen inte uppleva igen. Nu är det bara att leva på alla gamla minnen. Närå, det är faktiskt ljuva tider nu också. Man håller på att bli vuxen. Det verkar också vara något som jag trivs med.

Aja, lär väl säkert skriva mer sen eftersom jag är hemma med nackspärren.

I love everything about you


Bajsigt

Ah, hej. I dag är det min tredje dag som sjuk. Jag höll precis på att piggna till efter lite stök i sovrummet, men så skulle jag ut och gå en promenad tänkte jag. Eftersom jag suttit inne i tre dagar. Djävuls bajs fick jag. Så nu sitter jag här med nackspärr! Fan! Det är ju min sista arbetsvecka, då vill jag ju jobba innan jag blir arbetslös. Vem vet, det kanske tar ett tag innan man får känna på arbetslivet igen. Ge mig en vetekudde! Det gör ont i nackhoran.

Åh, horan... det får mig att tänka på Bettan. Jag saknar henne. Jag längtar efter Matto också, och Hanna, och Jim. Alla borde vara lika kloka som jag och flytta till Sura. Allt skulle bli så mycket roligare då. Eller njaa, inte alla. Men alla som jag vill ska flytta hit. Bettan håller jag ju på att tjata sönder. Matto och Fredde kunde ju också flytta hit. Så skulle vi ju få barn samtidigt så vi bara kunde gå runt med alla barnvagnar och prata skit heeeeela dagarna som mammalediga. Vore väl härligt? Haha, ni vet att jag är seriös. Meeeen, det skulle ju kunna vara trevligt. Erkänn? Haha. Och Bettan ska ju fan ha fem ungar. Så hon kan ju också vara med på alla barnvagns tripper. Gud så lyckliga alla skulle vara. Alla karlar skulle jobba. Haha. Åh, nu har jag gått för långt med mina fantasier. Men vad ska man göra då när man sitter hemma i sin ensamhet och är sjuk hela dagarna. I morgon om jag har sån här nackspärr så kan jag ju inte jobba heller, också har jag fortfarande problem med magen. Jävla skit kropp.

Nu säger Nicke att man måste ha sjukintyg om man är sjuk från jobbet i mer än tre dagar! Gulp! Vad ska jag göra? Jag vet inget sjukhus eller någon läkare här omkring! Äh, det löser sig.

Om jag är hemma från jobbet i morgon igen så får jag väl fortsätta mina fantasier. Haha.

Händerna på täcket!

RSS 2.0