Vårt kära Boye

Om ni hade vart med så hade ni också förstått. Men det kan ni inte göra. Igår så började jag längtar tillbaka så jävla mycket. Då hörde jag av mig till Hanna, vi ska leka på torsdag. Weei. Jag längtar. Hoppas att Jim också kan. Då kan jag ju träffa Jennie och Åland också kanske. Hoppas. Droppen blev när jag såg Jims tribute Boye movie, så jävla sorgligt. Jag grät inombords. Jag längtar efter Hans också, haha. Batminton turneringarna. Att man alltid hade någon att vara med och något att göra. Någon att prata med. Någon att skratta med jämt. Någon att brottas med. Någon att gnälla över disken på. Någon att gå och handla med. Fast jag har ju någon nu också, som tur är. Men kännslorna från den tiden är också underbara.

Det känns som att någon har dött. Vår familj splittrades och vårt hem gavs bort till några andra.

Gud vad jag tänker krama Hanna när jag ser na. haha. Och Jim, jag ska brotta ner honom. också ska jag gråta. :'(

Hälsningar rum 109



RSS 2.0