Tävling NNM Gävle 27/8
Stämplade ut från jobbet 07.00 och begav mig hem för att byta om. Sen drog vi iväg mot ännu en NNM tävling, denna gång i Gävle. Har vart där och kört en gång tidigare. Men de hade nu byggt om banan, så den var ju inte sig lik. Men jag gillar materialet faktiskt. Lite hårdare sand, mjukare i kurvorna. Vi var bara sex stycken tjejer. Så trist. Hade hoppats på fler då jag vet att det är många i närheten av Gävle som kör.
Kände mig inte så sovtrött, men kroppen kändes rätt mosig. Men träningen gick hyffsat. Helt slätt och enkelt. Tog en stund att memorera banan, men tillslut så satt den.
Hade fjärde bästa tid på träningen så fick välja plats som fyra. Jag tog platsen längst in. Eller ah, längst in av alla som körde. Gjorde faktiskt en bra start. Fyra in i kurvan och hängde på de tre framför en liten, liten stund. Men de drog snabbt ifrån. Hörde Catrine bakom mig hela tiden. Vilket faktiskt inte gjorde mig så stressad som det borde. Berodde nog på för lite sovtimmar. Kände att kroppen blev segare och segare. Kunde till slut inte hålla ifrån. Så hon körde om. Vilket jag inte heller blev stressad av. Hmm.. Men hon låg framför mig i några sekunder. Sen så vurpade hon i nästa kurva. Vilket var rätt skönt för mig. Men då började jag gasa på för att hinna dra ifrån så mycket som möjligt innan hon hann komma iväg. Vilket gav mig ett stort försprång. Som jag behövde. För efter en stund så kunde jag slå av lite och köra på säkerhet igen. På de två sista varven så började jag köra med huvudet. Såg helt plötsligt en massa nya spår som var helt släta. Såg ledaren Malin i ögonvrån på sista varvet. Blev varvad av henne nästan precis innan mål. Så slapp köra det sista varvet. Vilket var tur. Var så sjukt slut! 30graders värme som man inte är van med. Phu.
Var inte nå trött till sista heatet heller. Eller jo, i kroppen. Men inte sovtrött. Tog samma plats på grinden ungefär. Längst till vänster av alla iaf. Gjorde inte en lika bra start, men kom iväg på samma placering. De tre framför drog ifrån lite snabbare denna gång. Och jag hade Catrine bakom mig ett tag. Men efter en stund så hörde jag henne sämre och sämre. Vilket gjorde mig starkare! Så jag fortsatte att öka avståndet. Gjorde helt andra spårval i detta heat. Vilket var tur. För fyfan så fulstalpigt det hade blivit. Motionärsstalp! Woho.. eller? Aja, höll min fjärdeplats hela heatet ut. Blev inte ens varvad i detta heat! Vilket är en fjäder i hatten.
Är riktigt nöjd med dagen med tanke på omständigheterna. Det främsta framsteget var att jag körde med huvudet, vilket betydde att jag tog det lugnare. Men inte saktare, utan inte lika hettsigt och panik aktigt. Vilket gjorde att jag höll mig på hjulen hela tävlingen!! Woho. Rekord!
En annan bra sak med denna tävling var att det bara skedde en enda olycka. En kille fick en sten under ögat så att det sprack och fick åka iväg i ambulans. Det var en lugn dag och alla körde med respekt.
Rock out!
Kände mig inte så sovtrött, men kroppen kändes rätt mosig. Men träningen gick hyffsat. Helt slätt och enkelt. Tog en stund att memorera banan, men tillslut så satt den.
Hade fjärde bästa tid på träningen så fick välja plats som fyra. Jag tog platsen längst in. Eller ah, längst in av alla som körde. Gjorde faktiskt en bra start. Fyra in i kurvan och hängde på de tre framför en liten, liten stund. Men de drog snabbt ifrån. Hörde Catrine bakom mig hela tiden. Vilket faktiskt inte gjorde mig så stressad som det borde. Berodde nog på för lite sovtimmar. Kände att kroppen blev segare och segare. Kunde till slut inte hålla ifrån. Så hon körde om. Vilket jag inte heller blev stressad av. Hmm.. Men hon låg framför mig i några sekunder. Sen så vurpade hon i nästa kurva. Vilket var rätt skönt för mig. Men då började jag gasa på för att hinna dra ifrån så mycket som möjligt innan hon hann komma iväg. Vilket gav mig ett stort försprång. Som jag behövde. För efter en stund så kunde jag slå av lite och köra på säkerhet igen. På de två sista varven så började jag köra med huvudet. Såg helt plötsligt en massa nya spår som var helt släta. Såg ledaren Malin i ögonvrån på sista varvet. Blev varvad av henne nästan precis innan mål. Så slapp köra det sista varvet. Vilket var tur. Var så sjukt slut! 30graders värme som man inte är van med. Phu.
Var inte nå trött till sista heatet heller. Eller jo, i kroppen. Men inte sovtrött. Tog samma plats på grinden ungefär. Längst till vänster av alla iaf. Gjorde inte en lika bra start, men kom iväg på samma placering. De tre framför drog ifrån lite snabbare denna gång. Och jag hade Catrine bakom mig ett tag. Men efter en stund så hörde jag henne sämre och sämre. Vilket gjorde mig starkare! Så jag fortsatte att öka avståndet. Gjorde helt andra spårval i detta heat. Vilket var tur. För fyfan så fulstalpigt det hade blivit. Motionärsstalp! Woho.. eller? Aja, höll min fjärdeplats hela heatet ut. Blev inte ens varvad i detta heat! Vilket är en fjäder i hatten.
Är riktigt nöjd med dagen med tanke på omständigheterna. Det främsta framsteget var att jag körde med huvudet, vilket betydde att jag tog det lugnare. Men inte saktare, utan inte lika hettsigt och panik aktigt. Vilket gjorde att jag höll mig på hjulen hela tävlingen!! Woho. Rekord!
En annan bra sak med denna tävling var att det bara skedde en enda olycka. En kille fick en sten under ögat så att det sprack och fick åka iväg i ambulans. Det var en lugn dag och alla körde med respekt.
Rock out!
Träning Hovgården 25/8
Nyharvad och riktigt rejält fuktigt kan man ju säga. Bara jag och Fluff vid banan klockan sexton. Blev några tunga första varv. Phu. Man fick ligga på för att ta sig framåt. Jobbigt och kul. Rätt skönt att åka ut och få fritt val på spår. Testade några nya spårval, mycket yttrar. Då det alltid är ett spår uppritat på Hovgårn. Inte för att man måste köra i dem.. men det blir lätt så.
Uppvärmningen och andra passet flöt på rätt så bra. Blev trött snabbare än vanligt dock. Och armpump! Men det fick typ alla denna torsdag. Kanske för att det var ovanligt tungkört. Eller så var vi bara klena helt enkelt.
Tappade dock suget till tredje körningen, som blev min sista. Vet inte varför. Men jag skulle iväg och jobba natt så kände mig väl lite stressad där kanske. Kunde inte riktigt focusera. Så sket i det fjärde passet. Lika bra.
Rock out!
Uppvärmningen och andra passet flöt på rätt så bra. Blev trött snabbare än vanligt dock. Och armpump! Men det fick typ alla denna torsdag. Kanske för att det var ovanligt tungkört. Eller så var vi bara klena helt enkelt.
Tappade dock suget till tredje körningen, som blev min sista. Vet inte varför. Men jag skulle iväg och jobba natt så kände mig väl lite stressad där kanske. Kunde inte riktigt focusera. Så sket i det fjärde passet. Lika bra.
Rock out!
Inge sugen...
Sjukan 17/8
Dagen efter träningen så gick jag upp halv fem, som vanligt när jag går öppning. Men så fort jag kom till jobbet så kände jag mig helt konstig. Vimmsig i skallen, glömde bort saker som jag skulle göra på två sekunder, huvudvärk. Så jag antog rätt snart att det hade att göra med smällen i huvudet på träningen. Jag jobbade dagen ut. Och det blev värre och värre. Jag kände mig helt off.
Värst var det i bilen påväg hem från jobbet. Kändes som när man är full och sätter sig i en bil. Lite tunnelseende alltså. Rätt läskigt. För jag mådde illa, trodde att jag skulle få stanna bilen och spy. Men jag höll emot.
Väl hemma så tvingades jag ringa sjukvårdsupplysningen. Och de sa att det var bara att åka raka vägen till akuten. Wohoo.. eller?
Väl framme där så fick jag först snacka med någon syrra. Förstod lite vad hon sa. Hon var rätt otrevlig och sur, bröt på något hemligt språk. Jag skulle få komma vidare och snacka med en läkare. Woho, tänkte jag. Kanske man förstår något. Men hej och hå, in kom en slöjkvinna som jag förstod ännu mindre av. Hon var jätte knepig. Stod lutad mot väggen och mummlade något om att jag ljög!!!! Efter sjuttiotusen onödiga tester och en miljon gånger jag och karln höll oss för skratt så fick jag komma till röntgen.
Och då tvingades man till rullstolsfärd! Jag kunde ju gå. Men var tvungen att gå så sakta för att jag inte skulle må illa. Som att man inte mådde illa av rullstolsracet?! Sittandes i hissen var äckligast. Då snurrade det bra i skallen.
Där fanns det läkare som man förstod iaf. Var med om mitt livs första skallröntgen. Rätt skönt att ligga helt still och bara blunda. Tror att jag somnade till en stund faktiskt. Sen vare bara att vänta i sju svåra år på resultatet. Som samma slöjkvinna kom med. Jag hade ingen blödning eller fraktur! Pju. Men på hennes tonläge så lät det ungefär som "Vad var det jag sa!?" Kan vi inte införskaffa lite trevlig sjukvårdspersonal som man förstår vad som sägs?
Vill bara informera om att jag fick förklara ungefär tjugoelva gånger att jag INTE åkte gathoj på asfalt och kraschat. Suck. Heja Sverige!
Aja, en helt vanlig ofarlig hjärnskakning ligger man inne med nurå. Så fort jag ställer mig upp och gör något så får jag sjukt ont i skallen och mår illa. Så man har ju lite vila framför sig.
Rock out!
Värst var det i bilen påväg hem från jobbet. Kändes som när man är full och sätter sig i en bil. Lite tunnelseende alltså. Rätt läskigt. För jag mådde illa, trodde att jag skulle få stanna bilen och spy. Men jag höll emot.
Väl hemma så tvingades jag ringa sjukvårdsupplysningen. Och de sa att det var bara att åka raka vägen till akuten. Wohoo.. eller?
Väl framme där så fick jag först snacka med någon syrra. Förstod lite vad hon sa. Hon var rätt otrevlig och sur, bröt på något hemligt språk. Jag skulle få komma vidare och snacka med en läkare. Woho, tänkte jag. Kanske man förstår något. Men hej och hå, in kom en slöjkvinna som jag förstod ännu mindre av. Hon var jätte knepig. Stod lutad mot väggen och mummlade något om att jag ljög!!!! Efter sjuttiotusen onödiga tester och en miljon gånger jag och karln höll oss för skratt så fick jag komma till röntgen.
Och då tvingades man till rullstolsfärd! Jag kunde ju gå. Men var tvungen att gå så sakta för att jag inte skulle må illa. Som att man inte mådde illa av rullstolsracet?! Sittandes i hissen var äckligast. Då snurrade det bra i skallen.
Där fanns det läkare som man förstod iaf. Var med om mitt livs första skallröntgen. Rätt skönt att ligga helt still och bara blunda. Tror att jag somnade till en stund faktiskt. Sen vare bara att vänta i sju svåra år på resultatet. Som samma slöjkvinna kom med. Jag hade ingen blödning eller fraktur! Pju. Men på hennes tonläge så lät det ungefär som "Vad var det jag sa!?" Kan vi inte införskaffa lite trevlig sjukvårdspersonal som man förstår vad som sägs?
Vill bara informera om att jag fick förklara ungefär tjugoelva gånger att jag INTE åkte gathoj på asfalt och kraschat. Suck. Heja Sverige!
Aja, en helt vanlig ofarlig hjärnskakning ligger man inne med nurå. Så fort jag ställer mig upp och gör något så får jag sjukt ont i skallen och mår illa. Så man har ju lite vila framför sig.
Rock out!
Hjälmkamera Träningen 16/8
Träning Hovgården 16/8
Var riktigt revanch sugen sedan helgens tävling. Visste att jag behövde träna på lite saker. Mest att bromsa senare. Och lite annat småputts. Åkte ner själv till banan, var där typ först. Så tog det lugnt med att byta om och tagga.
Begav mig ut för uppvärmning. Banan var i helt okej skick. Lite spår här och där, och lite stalp på sandrakan. Men bra träning säger jag då! På uppvärmningen så tog jag några lugna varv och ökade eftersom. Kände mig riktigt mjuk och bra i kroppen. Blev väl kanske 20min på uppvärmningen.
Sedan kom karln och vi hade bestämmt att han skulle få träna mig lite idag. Dock samtidigt som han höll på och fixa vattenpumpen till banan. Men i början så var han med och coacha iaf. Körde på ett och samma ställe för att träna på att gasa ur och bromsa senare innan kurvan. Plus att inte köra idealspåret där alla andra kör, för där var det rätt stalpigt, så körde innanför dem. Dock inte i början, så höll ju på att flyga över styret några gånger. Haha. Men det gick bra, och jag bromsade senare och senare. Några gånger blev det urspårning i kurvan, men sånt får man leva med.
Till tredje passet så var solen som drygast. För mig så gick det knappt att köra på vissa ställen för man såg ingenting. Testade till och med att byta brillor till mörkare. Men nää. Funka icke. Tränade iaf lite på att komma rätt in i kurvorna. För istället för att köra ytter hela vägen så brukar jag hålla på och komma in vid innern och sedan med flit åka ut till yttern. Och det blir bara knas. Men sket snabbt i det och körde några varv på banan bara.
Var rätt spårigt och lite smetigt innan väghoppet vid sandpartiet. Råkade ramla ner med framhjulet i ett och bakhjulet i ett annat. Jag fortsatte att gasa för att försöka reda ut det hela. Men det slutade med krasch, och även fast jag insåg att jag skulle krascha så fortsatte jag att gasa. Så fick en skjuts av hojen och for in med huvudet i uppfarten på hoppet. Gjorde rätt ont direkt. Men inget jag tänkte på. Så upp på hojen igen och gasa vidare. Rätt irriterad och otaggad efter detta pass. Kände lite stjärnor som snurrade runt skallen också.
Till sista passet så slängde jag på hjälmkameran för att kanske bli lite mer taggad. Vilket hjälpte. Man kan ju faktiskt INTE köra sakta och otaggat när man har kameran som övervakar. Haha. Fick upp lite flyt iaf. Dock inte lika bra som i det andra passet. Aja, ni får väl se själva på klippet. (Som kommer om en stund i ett eget inlägg, för youtube är segt...)
Rock out mina vänner!
Begav mig ut för uppvärmning. Banan var i helt okej skick. Lite spår här och där, och lite stalp på sandrakan. Men bra träning säger jag då! På uppvärmningen så tog jag några lugna varv och ökade eftersom. Kände mig riktigt mjuk och bra i kroppen. Blev väl kanske 20min på uppvärmningen.
Sedan kom karln och vi hade bestämmt att han skulle få träna mig lite idag. Dock samtidigt som han höll på och fixa vattenpumpen till banan. Men i början så var han med och coacha iaf. Körde på ett och samma ställe för att träna på att gasa ur och bromsa senare innan kurvan. Plus att inte köra idealspåret där alla andra kör, för där var det rätt stalpigt, så körde innanför dem. Dock inte i början, så höll ju på att flyga över styret några gånger. Haha. Men det gick bra, och jag bromsade senare och senare. Några gånger blev det urspårning i kurvan, men sånt får man leva med.
Till tredje passet så var solen som drygast. För mig så gick det knappt att köra på vissa ställen för man såg ingenting. Testade till och med att byta brillor till mörkare. Men nää. Funka icke. Tränade iaf lite på att komma rätt in i kurvorna. För istället för att köra ytter hela vägen så brukar jag hålla på och komma in vid innern och sedan med flit åka ut till yttern. Och det blir bara knas. Men sket snabbt i det och körde några varv på banan bara.
Var rätt spårigt och lite smetigt innan väghoppet vid sandpartiet. Råkade ramla ner med framhjulet i ett och bakhjulet i ett annat. Jag fortsatte att gasa för att försöka reda ut det hela. Men det slutade med krasch, och även fast jag insåg att jag skulle krascha så fortsatte jag att gasa. Så fick en skjuts av hojen och for in med huvudet i uppfarten på hoppet. Gjorde rätt ont direkt. Men inget jag tänkte på. Så upp på hojen igen och gasa vidare. Rätt irriterad och otaggad efter detta pass. Kände lite stjärnor som snurrade runt skallen också.
Till sista passet så slängde jag på hjälmkameran för att kanske bli lite mer taggad. Vilket hjälpte. Man kan ju faktiskt INTE köra sakta och otaggat när man har kameran som övervakar. Haha. Fick upp lite flyt iaf. Dock inte lika bra som i det andra passet. Aja, ni får väl se själva på klippet. (Som kommer om en stund i ett eget inlägg, för youtube är segt...)
Rock out mina vänner!
Tävling NNM Hofors 14/8
Vi var åtta stycken tjejer bara. Jag hade hoppats på fler. Var iaf en snubbe som körde våran klass också. Som jag fajtades med i första heatet. Riktigt kul.
På träningen så var det riktigt skitigt. Banan var rejält vattnad om man säger så. Mycket sten också. Men det är en sån bana. Aja, träningen gick ut på att lokalisera sig. Memorera banan. Vilket inte var det lättaste. Tyckte alla ställen såg likadana ut. Så man visste aldrig riktigt om det var en dubbel eller en platå. Så gick riktigt sakta för mig. Och tror det var första gången jag körde hela träningen. Och jag ville inte ens att träningen skulle vara slut, för jag mindes inte hela banan än!! Haha. Lite drygt att där vi körde av banan så körde man typ halva endurospåret. Eller jag överdrev lite, men vafan.
Då var det dags för första heatet. Starten gick på bar mark, men inga spår ännu, så jag nådde knappt ner. Sen så lutade det frammåt så att hojen rullade. Och ni kan ju tänka er hur lätt det är att stå och balansera på tårna sammtidigt som hojen vill rulla frammåt och man ska koncentrera sig på att komma iväg bra. Eftersom jag är kass på att bromsa och gasa samtidigt. Blä, fick en dålig start, var typ hundra år efter alla andra.. eller nästan.. kanske nittionio år. Men kom snabbt ikapp en ktm. Vilket var han den där snubben som körde med oss, Lars tror jag det var. Hade två förare bakom mig.
Då började jakten på Lars. Låg bakom i kanske 2-3 varv. Sedan såg jag min chans och gasade om i nedförsbacken efter mål. Woho. Körningen flöt på riktigt bra. Nu fanns det spår och vallar att lägga hojen i. Och jag vågade köra i spåren! De flesta iaf. Även fast jag spårade ur några gånger. Men det gick bättre och bättre. Lars kämpade på bakom. Och helt plötsligt så spårade jag ur i en kladdig kurva. Åkte av hela banan. Jag stannade upp och insåg att det inte gick att vända hojen och fortsätta. Så jag missade en liten del av banan. Vilket inte spelade någon roll för att jag stannade upp så pass länge. Sen fortsatte jag att åka, men inte lika bra..
Lars dök snabbt upp bakom igen. Så vare race. Woho. På sista varvet så var det riktigt nära att han kom om. Men lyckades hålla honom bakom. Han kom in två sekunder efter mig i mål! Pju. Inte för att det hade räknats någon placering om han hade kört om, men ändå kul. Slutade på en 6:e plats.
Vart ett långt uppehåll då någon inte gjort som vi lovat, ta det lugnt. Så allt blev förskjutet kanske 50min.
Vart en lång vila tills sista heatet. Så det blev lite avslaget faktiskt. Valde ungefär samma plats på grinden som sist. Denna gång fanns det spår att stå i! Heja. Men det rullade fortfarande frammåt. Så jag lyckades fastna i grinden. Suck. Men jag var inte ensam. Tror vi var tre stycken som stod kvar. Men jag lyckades hålla i kopplingen så behövde inte stå och kicka. Men fick hoppa av och rulla bak hojen. Kom sist iväg. Denna gång var jag hundra år efter.
Men kom ikapp de två som låg framför mig i andra kurvan. Åkte bakom dem ett tag. Men lyckades köra om efter ett varv ungefär. Då var det bara att försöka leta upp Lars igen. Men jag låg för långt efter. Såg honom inte på hela heatet. Så jag låg helt ensam och körde. Gick inte alls lika bra som sist. Nu var det spårigt utan dess like, like. Riktigt svårt. Men bra träning. Blev stum i hela armarna rätt fort. Var nog för att man blev stressad av att ligga sist så man blåhöll i styret. Så blev jag trött i övrigt rätt fort. På sista varvet så tog tröttheten över och gav mig en vurpa!!! Faan. Nästan en hel tävling fri från vurpor.
Jag höll in kopplingen men satt fast med högerbenet under hojen så tog för lång tid att få upp allt, så hojen dog. Svetten rann ner i ögonen medans jag stod och kickade. Ledande Blom körde förbi. Och sedan efter en stund kom Söderlind som låg bakom mig och gasade förbi. FAN. Tappade en placering och slutade nästa sist. Blääää.
Så kom totalt näst sist på hela dagen. Vilket jag inte alls är nöjd med. Jag hade ju min sjätteplats, också klantade jag mig. Så jävla onödigt. Dock nöjd med körningen i övrigt. Nya tag till nästa tävling om två veckor i Gävle! Ses där.
Rock out!
På träningen så var det riktigt skitigt. Banan var rejält vattnad om man säger så. Mycket sten också. Men det är en sån bana. Aja, träningen gick ut på att lokalisera sig. Memorera banan. Vilket inte var det lättaste. Tyckte alla ställen såg likadana ut. Så man visste aldrig riktigt om det var en dubbel eller en platå. Så gick riktigt sakta för mig. Och tror det var första gången jag körde hela träningen. Och jag ville inte ens att träningen skulle vara slut, för jag mindes inte hela banan än!! Haha. Lite drygt att där vi körde av banan så körde man typ halva endurospåret. Eller jag överdrev lite, men vafan.
Då var det dags för första heatet. Starten gick på bar mark, men inga spår ännu, så jag nådde knappt ner. Sen så lutade det frammåt så att hojen rullade. Och ni kan ju tänka er hur lätt det är att stå och balansera på tårna sammtidigt som hojen vill rulla frammåt och man ska koncentrera sig på att komma iväg bra. Eftersom jag är kass på att bromsa och gasa samtidigt. Blä, fick en dålig start, var typ hundra år efter alla andra.. eller nästan.. kanske nittionio år. Men kom snabbt ikapp en ktm. Vilket var han den där snubben som körde med oss, Lars tror jag det var. Hade två förare bakom mig.
Då började jakten på Lars. Låg bakom i kanske 2-3 varv. Sedan såg jag min chans och gasade om i nedförsbacken efter mål. Woho. Körningen flöt på riktigt bra. Nu fanns det spår och vallar att lägga hojen i. Och jag vågade köra i spåren! De flesta iaf. Även fast jag spårade ur några gånger. Men det gick bättre och bättre. Lars kämpade på bakom. Och helt plötsligt så spårade jag ur i en kladdig kurva. Åkte av hela banan. Jag stannade upp och insåg att det inte gick att vända hojen och fortsätta. Så jag missade en liten del av banan. Vilket inte spelade någon roll för att jag stannade upp så pass länge. Sen fortsatte jag att åka, men inte lika bra..
Lars dök snabbt upp bakom igen. Så vare race. Woho. På sista varvet så var det riktigt nära att han kom om. Men lyckades hålla honom bakom. Han kom in två sekunder efter mig i mål! Pju. Inte för att det hade räknats någon placering om han hade kört om, men ändå kul. Slutade på en 6:e plats.
Vart ett långt uppehåll då någon inte gjort som vi lovat, ta det lugnt. Så allt blev förskjutet kanske 50min.
Vart en lång vila tills sista heatet. Så det blev lite avslaget faktiskt. Valde ungefär samma plats på grinden som sist. Denna gång fanns det spår att stå i! Heja. Men det rullade fortfarande frammåt. Så jag lyckades fastna i grinden. Suck. Men jag var inte ensam. Tror vi var tre stycken som stod kvar. Men jag lyckades hålla i kopplingen så behövde inte stå och kicka. Men fick hoppa av och rulla bak hojen. Kom sist iväg. Denna gång var jag hundra år efter.
Men kom ikapp de två som låg framför mig i andra kurvan. Åkte bakom dem ett tag. Men lyckades köra om efter ett varv ungefär. Då var det bara att försöka leta upp Lars igen. Men jag låg för långt efter. Såg honom inte på hela heatet. Så jag låg helt ensam och körde. Gick inte alls lika bra som sist. Nu var det spårigt utan dess like, like. Riktigt svårt. Men bra träning. Blev stum i hela armarna rätt fort. Var nog för att man blev stressad av att ligga sist så man blåhöll i styret. Så blev jag trött i övrigt rätt fort. På sista varvet så tog tröttheten över och gav mig en vurpa!!! Faan. Nästan en hel tävling fri från vurpor.
Jag höll in kopplingen men satt fast med högerbenet under hojen så tog för lång tid att få upp allt, så hojen dog. Svetten rann ner i ögonen medans jag stod och kickade. Ledande Blom körde förbi. Och sedan efter en stund kom Söderlind som låg bakom mig och gasade förbi. FAN. Tappade en placering och slutade nästa sist. Blääää.
Så kom totalt näst sist på hela dagen. Vilket jag inte alls är nöjd med. Jag hade ju min sjätteplats, också klantade jag mig. Så jävla onödigt. Dock nöjd med körningen i övrigt. Nya tag till nästa tävling om två veckor i Gävle! Ses där.
Rock out!
Träning Malma 11/8
Efter att ha vart ner på Hovgårn och kolla banstatus så konstaterade jag att banan skulle hållas stängd för dagen då den skulle vara typ livsfarlig att köra på. Så jag slängde med mig Kevin och drog till Malma för gas istället.
Vi var typ först på plats. Så hann gå och kolla lite ute på banan. Var någon pöl här och där, rätt smetigt. Men inte så farligt. Eller Kevins sko fastnade i marken så man fick sig ett gott skratt. Ut och gasa bara.
Kevin tog ett varv, och jag hann inte ens byta om så kom han in igen och var helt lerig, vurpa på första varvet. Haha. Ultralyx. Då visste jag att jag skulle ta det lugnt första varvet iaf. Och det gjorde jag. Tog det lugnt mest hela passet. Var snorhalt i början. Eller det var det hela träningen, men det blev bättre och bättre för varje pass.
Själv så tyckte jag att det var rätt bra med sånt där underlag. För om man kör tävling på jordbana så är den ju alltid sådär hal när de vattnat. Och eftersom jag inte alls är van med det så behöver jag träna på det. (Fast tacka vet jag sand, hoho)
Det gick dock inte snabbt, men om det hade vart tävling så hade jag tagit mig imål utan att vurpa iaf. Dock mycket nära några gånger. Var riktig såpa i uppförstrappan. Men jag lärde mig hur man skulle göra för att inte slira omkull.
Så var en rätt kul träning med trevligt folk på sidan att snacka crolle med.
Laddar för fullt till tävlingen i Hofors på söndag. Ses där!
Rock out!
Vi var typ först på plats. Så hann gå och kolla lite ute på banan. Var någon pöl här och där, rätt smetigt. Men inte så farligt. Eller Kevins sko fastnade i marken så man fick sig ett gott skratt. Ut och gasa bara.
Kevin tog ett varv, och jag hann inte ens byta om så kom han in igen och var helt lerig, vurpa på första varvet. Haha. Ultralyx. Då visste jag att jag skulle ta det lugnt första varvet iaf. Och det gjorde jag. Tog det lugnt mest hela passet. Var snorhalt i början. Eller det var det hela träningen, men det blev bättre och bättre för varje pass.
Själv så tyckte jag att det var rätt bra med sånt där underlag. För om man kör tävling på jordbana så är den ju alltid sådär hal när de vattnat. Och eftersom jag inte alls är van med det så behöver jag träna på det. (Fast tacka vet jag sand, hoho)
Det gick dock inte snabbt, men om det hade vart tävling så hade jag tagit mig imål utan att vurpa iaf. Dock mycket nära några gånger. Var riktig såpa i uppförstrappan. Men jag lärde mig hur man skulle göra för att inte slira omkull.
Så var en rätt kul träning med trevligt folk på sidan att snacka crolle med.
Laddar för fullt till tävlingen i Hofors på söndag. Ses där!
Rock out!
Träning Hovgården 4/8
Rätt trist träning faktiskt. Vet inte varför.. Men banan var torr, hård och trist. Lite småkul på sandpartierna. Kände mig rätt otaggad. Det dammade så att man inte såg något.
Men blir nog gas på Hovgårn i morgon med. Och det har ju regnat en hel del. Så förväntar mig inte att banan ska vara sådär dammig och hård.
Rock out!
Men blir nog gas på Hovgårn i morgon med. Och det har ju regnat en hel del. Så förväntar mig inte att banan ska vara sådär dammig och hård.
Rock out!
Träning Norberg 2/8
Jag, Pia, Frans och Rut tog bussen till Bålsjön för en kväll full av motocross. Vi rullade in i depån kanske vid halv fem. Inte så mycket folk faktiskt. Men innan vi var på g hem så hade depån fyllts. Emmily Smalsjö var också på plats. Vilket gjorde oss till tre mxmcbrudar på banan idag.
Blev en jobbig men faktiskt ovanligt lång uppvärmning. Var väldigt varmt och torrt. Dammade dock inte så mycket. Bara när man blev omfräst och det sprutade svart sand i hela munnen. Körningen gick väl sådär tyckte jag. Inge flyt.. bara körde runt. Försökte stå mycket. Banans skick var annars fint. Kanske skulle behövts lite vatten. Men vi överlevde.
Till det andra passet så körde Pia ut bakom mig. Vart lite racing! Woho. Jag kände nog flåset i nacken där ett tag. Gasade på lite extra för man vill ju egentligen inte bli omkörd. Men det är så kul för vi köra typ exakt lika snabbt. Ibland är den ena lite före ett pass, och nästa pass är det den andra. Eller så ligger vi helt lika. Men jag hade flyt i körningen och det gick rätt bra. Märkte dock att Pia försvann efter ett tag.... hon fick kramp i gashanden... själv höll jag på att skrota innan dubbeln. Glömdeihåg att knipa med knäna ut ur kurvan innan. Så styret hoppade åt alla håll och kanter. Men lyckades reda ut det till slut. Pju.
Tredje passet var lyxigast. Hade hunnit bli lite svalare på banan nu när solen gått ner mer. Pia gasade ut bakom mig igen. Och där låg hon i rätt många varv. Flytet i körningen var perfekt och jag är jätte nöjd med det tredje passet. Hörde att det kom en snabbare som ville om bakom. Så tog yttern för att släppa om lite. Också så såg jag att Pia hängde med på innern med den killen som jag släppte om. Vafan, då vare dags att jaga! Men det var roligare att jaga faktiskt. Vi båda körde så bra idag. Hade riktigt kul!
Rock out!
Blev en jobbig men faktiskt ovanligt lång uppvärmning. Var väldigt varmt och torrt. Dammade dock inte så mycket. Bara när man blev omfräst och det sprutade svart sand i hela munnen. Körningen gick väl sådär tyckte jag. Inge flyt.. bara körde runt. Försökte stå mycket. Banans skick var annars fint. Kanske skulle behövts lite vatten. Men vi överlevde.
Till det andra passet så körde Pia ut bakom mig. Vart lite racing! Woho. Jag kände nog flåset i nacken där ett tag. Gasade på lite extra för man vill ju egentligen inte bli omkörd. Men det är så kul för vi köra typ exakt lika snabbt. Ibland är den ena lite före ett pass, och nästa pass är det den andra. Eller så ligger vi helt lika. Men jag hade flyt i körningen och det gick rätt bra. Märkte dock att Pia försvann efter ett tag.... hon fick kramp i gashanden... själv höll jag på att skrota innan dubbeln. Glömdeihåg att knipa med knäna ut ur kurvan innan. Så styret hoppade åt alla håll och kanter. Men lyckades reda ut det till slut. Pju.
Tredje passet var lyxigast. Hade hunnit bli lite svalare på banan nu när solen gått ner mer. Pia gasade ut bakom mig igen. Och där låg hon i rätt många varv. Flytet i körningen var perfekt och jag är jätte nöjd med det tredje passet. Hörde att det kom en snabbare som ville om bakom. Så tog yttern för att släppa om lite. Också så såg jag att Pia hängde med på innern med den killen som jag släppte om. Vafan, då vare dags att jaga! Men det var roligare att jaga faktiskt. Vi båda körde så bra idag. Hade riktigt kul!
Rock out!
Jag på uppvärmningen.
Pia på uppvärmning.
