Little Ramona

Saknar mina två bäztizar. Hulda och Mördarn. Önskar att jag kunde träffa dem var endaste evigaste dag. De gör mig glada. De är de coolaste människorna jag vet också. Jag vill ligga på ett golv och dö av skratt tillsammans med dem. Till sommarn när jag blir ledig så måste jag nog kanske åka och hälsa på dem hela tiden.

<3

Det slog mig nu. Jag har faktiskt inte köpt en endaste bebisgrej. Kan vara för att jag tycker att det är hundra år kvar. Jag har kanske inte fattat. Eller så är det för att folk slänger saker på oss för att vi känner en massa bebisar som inte är så jätte gamla. Jag har tänkt köpa lite grejer, men har alltid tänkt "Näää, jag väntar." Snart står jag väl där utan bebissaker fast med bebis. Hur ska det gå? Oj, oj..

Nä, äntligen kom min dag idag, fettisdag (Y) Tjoho. Ska trycka semla.

Rock out!

V.14 (13+3)

Det bara växer och växer. Och det måste ju betyda bra. Inhandlade mina första mammabraller idag faktiskt. Inte för att det var ytterst nödvändigt. Eller så fort jag provat dem så kom jag på att det var visst jävligt nödvändigt. Lätt de skönaste brallerna i världshistorien! Alla borde få ha mudd vid magen på sina jeans. Gravid eller ej. Så skönt var det. Blev handlat på Myrornas för 135kr. Känns onödigt att inhandla ett par för 300-500kr när man bara ska använda dem i några få månader. Så heja Myrornas!

Rock out!

Åh, jag vill bara sova jämt, jämt, jämt. Och nu efter allt 14-23 jobbande så är min kropp helt trasig. Öm lite här och var. Blir lite tufft för min kropp att stå, springa och gå i fem timmar i sträck flera dagar i rad nu när man är på tjocken. Anfådd och hög puls får jag dirr. Har haft så ända sedan jag fick veta själv. Phu. Skulle ju helst av allt vilja bara vara ledig och vila mig. Eller ta promenader ute i friska luften. Inte inne på jobbet. Men gnäll, gnäll, får väl stå ut ett tag till.

Btw, så flyttar vi till hus i juni!! Sker alltså två stora saker i våra liv till sommaren. Längtar ihjäl mig. Även om det både ska bli läskigt och helt underbart.

Nä, påt igen bah!

Rock out!

Ungefär såhär ser det ut i magen nu :)

Glad sej :}

Eller jag får väl erkänna att det är lite rödbrunt. Men mindre rött dåh.

Sry för den riktigt kassa uppdateringen. Men det har vart full rulle faktiskt. Full rulle utan crossåka! Går det?

Tillbringade några dagar i Sälen tillsammans med arbetsledarteamet i vår organisation. Vilket resulterade i sjukt massa skratt. Ska försöka sammanfatta: Corona folkisar behövde lime genast så offrade en fingertopp. Trodde jag inte skulle bli nå full då jag bara hade folkisar med mig, så drog lite jäger. Väl framme på Harrys så blev man våldsbjuden av alla. Tequila. Looptroop spelade på ena senen, och eftersom jag hatar hiphop så fick jag ha hela det andra dansgolvet för mig själv. Där även jag fick bestämma musiken! Motörhead på Harrys! Sen röjde donkenfolket som satan. Gjorde ett antal skrotningar. Taxispya = 1000kr fattigare. Massor med vatten i strupen på semenarie. Baddags!! Bubbelpol och bakfylla är nog det bästa jag gjort. Donken medarbetare fastnar i vattenrutchkanan! Haha. Sen en massa bastu. Rivning av stuga? Pulkaåkning klockan tre på natten. Snöbad nykter. Fint deh.

Sen så får vi ju inte glömma vad mer för spännande som skedde samma vecka. Den omtalade Motörhead-sthlm-resan med mina två bäztizar! Här skrattades det nog om möjligt ännu mer. Gud så mycket flamms och stoj. Massor med internskämt. Tog visst en piss i golvbrunnen på en pissoar. Men vad gör man om det inte finns en toa? Sen så röjde vi så svetten lackade till världens bästa band, och till världens bästa man, Lemmy. Underbart. Tänk att tillsammans med de bästa kvinnorna se den bästa mannen. Ja, jag säger då det.

Rock out!

Såg för någon dag sedan att jag faktiskt jobbar 178 timmar denna månad. Fast jag är anställd på 120 timmar. Fast jag kan inte minnas en månad som jag jobbat under 140. Men cash is king, vet väl alla. Och nästa månad kommer inte att innehålla så mycket jobb.

Sista helgen i november så drar jag mig hem till skogarna igen. Ska bli underbart, bättre än att gå till en bal på slottet. Sedan i första veckan på december så bär det av till Sälen på "kick off" med alla de andra arbetsledarna. Repris från förra året. Hoppas det blir fler som följer med i år. Och att det blir minst lika kul. Sedan direkt efter det så bär det av till fjollträsk med mina två bästa tjejer utgång och konsert. Motörhead såklart. Men jag ser mest fram emot att krama mina brudar. Och skratta med dem. Och över jul så blir jag en hel vecka ledig och kommer bosätta mig hemma i de djupa Hållnässkogarna. Gissa vem som längtar till december månad?

Rock out!

Har ju lite "uppehåll" med crossåka nu såhär på hösten. Kände bara för det. Också behöver min kära hoj lite kolvbyte och annat fix. Den har ju snart gått 90h, så det börjar bli dags. Men det är nog bra med ett litet uppehåll, har ju nött på rätt bra hela säsongen. Har haft alla helger uppbokade med motocross, och det tar ju lite energi. Men nu så har jag väl inte kört på två, tre veckor. Så man börjar bli lite sugen faktiskt. Men jag tror att jag ska hålla mig tills det är dags för dubb. Då jag hoppas på en öppen och plogas Hovgård. Och snöspårsträning.

Och mitt i allt uppehåll så fortsätter fystränandet. Även fast jag hatar konditions träning så ska jag fan bli bättre på det. På innefysen så har vi börjat lite smått med mer kondisträning. Vilket är bra! För när man ändå är där så ger man ju allt. Vi springer typ som man gör när det är bip-test. Det drygaste är ju att stanna och stå still efter två längder. Då hinner man tänka att man blir trött och att det är jobbigt. Men då blir det som ihopblandat med intervall. Vilket är bra. Tror att det är bättre med intervallträning för motocrossen än att köra långdistans. (Om man inte tränar inför GGN eller nåt. Men det gör ju inte jag.)

Ska nog ner till badhuset och införskaffa mig ett gymkort där istället för på friskis i stan. Blir lite smidigare om man är ledig från jobbet, slipper man åka in till stan ändå. Har dock hört att de inte har så bra öppettider. Typ stängt på söndagar.. hmm.. men då får man väl hitta på något annat kul.

Rock out!

Har ju inte bloggat så mycket på senaste tiden. Tappade suget en stund. Det som har hänt är väl att jag börjat hänga rätt mycket på gymmet. Iaf om man jämför med innan. Men minst två gånger i veckan. Sen innefysen två gånger. Så det jag gör om dagarna då jag inte jobbar är väl att träna. Vilket jag älskar. Jag tycker att det är kul på seriöst. Men det har jag väl alltid tyckt.

En kväll på Fysicalen så snackade några män om träning, så frågade den ena om varför inte hans fru hängde med och träna. (Eller antig att det var fru, eller någon kvinna iaf.) Svaret var "Nä, men hon är ju redan smal." Haha, riktigt smart svar kände jag där. De gånger jag vart på gymmet så ser man oftast tränade folk med mycket muskler. Sällan man ser en "Fet" människa. Så jag antar att inte alla tränar för att bli smala. Och det gör inte jag heller. Det finns faktiskt fler anledningar till att jag tränar.

1. För att bli starkare och uthålligare till crossen.
2. Det är roligt.
3. Det får min kropp och själ att må bra.

Så jag tränar alltså inte för att bli smal, inte för att gå ner i vikt. Jag går snarare upp i vikt av att styrketräna. Vilket jag inte ser som något dåligt. Vikt har ingen betydelse för mig. Bara det är muskler som väger och inte fett.

Träningsvärk sedan gårdagens ryggpass på gymmet iaf!

Rock out!

Var väl sådär. Ganska blött, lite gropigt på några ställen. Kallt och halt. Jag och Hopp ensama på hela banan. Var faktiskt lite kul. Fast det beror ju på vad man jämför med.

Har lust att lägga hojen på hyllan nu tills det har frysit på och banan återöppnas. För det är inte alls lika kul när man är blöt och kall, glöm inte kall!!! Fick köra lite utan brillor också. Vilket nästan aldrig hänt tidigare.. blåst i ögena.

Nä, gymmet är mitt nya hem nu.

Rock out!



Snyggt konstverk med gegga i ansiktet. Snyggt va?

Detta ljuva stycke vaknar jag till varje morgon:

NNMs sista deltävling för år 2011. Lite sorgligt. Men kul att Årsunda ställde upp en gång till att hålla i en tävling. Min favoritbana och allt. Som var lite ombyggd. Och ombyggnationerna var bara possitivt. Vågade dock inte testa dubbeln. Det får man väl göra på någon träning sen i framtiden. Tror vi blev 13st tjejer på grinden, och två "nybörjar" killar. Lite skillnad från 5st på grind i Woxna.

Startträningen gick faktiskt helt okej. Inga res, bara massa fokus på att bromsa så sent som möjligt. Men den nya kurvan var faktiskt sjukt svår. Helt platt, tvär och utan vall. Kom iväg näst sist ut på banan efter startträningen. Började med iaf ett lugnt varv. Sen började jag öka. Kom ikapp massor med folk. Fick upp rätt bra flyt. Tror jag körde hela träningen. Blev inte alls trött. Bara glad. Gick glädjerus helatiden genom kroppen.



Till första finalen så valde jag en plats till vänster på grinden. Vilket jag var typ ensam om. De andra trängdes på högersidan. Så att de skulle få ytter i kurvan. Jag själv sattsade på innern för att kunna trycka ut folk. Och då måste man ju självklart vara först då. Var sjukt fokuserad vid denna start. Min enda tanke var att jag skulle vara först av grinden och först till kurvan. Vet att jag var bra av grind, för jag såg ingen annan. Såg en hoj som drog förbi och var först till kurvan. Så tvåa i starten, inte illa. Men ingen minns en tvåa. Blev dock omkörd rätt snabbt. Tror jag placerade mig som sexa eller nåt. Låg ensam ett tag och körde. Så kom Erika Blom och körde förbi. Och jag hängde på bakom. Hon drog dock ifrån lite. Men helt plötsligt så dök det upp gulflagg och sjukvårdsflagg. Hon hade kraschat. Trist. Så jag låg nu i sexans ingemannsland igen. När det var 3st varv kvar så drog jag omkull skit klantigt i en kurva. I kurvan som jag vurpat i på träningen också. Fast lyckades hålla in kopplingen, men satt fast under hojen. Så tog ett jävla tag innan jag kom iväg. Så fick släppa om fyra förare kanske. Hann gasa om tre på det första varvet. Sen började jakten på Cathrine. Vilket jag misslyckades med. Kom i mål en halv sekund efter!!!!! Fuck. Men jag måste ha kört mitt snabbaste varv det sista. Gasade som aldrig förr. Varför gör man inte så jämt?









Mellan de två finalheaten så peppade jag mig själv massor. Intalade mig att jag skulle vinna och ta starten. Fanns inget annat på kartan.

Fick inte igång hojen i waitingzoon till sista finalen. Och då började folk som skulle välja plats efter mig att rulla ut.. så jag fick stress springa iväg med hojen. Så jag fick välja samma braiga plats till denna start. Men fick inte igång hojen nu heller!!! Och alla andra var på plats. Försökte, kickade, och kickade. Till slut fick grindkillarna hjälpa mig att springa igång hojen. Livsfarligt för hjärtat med det där innan en start. Men till slut så hoppa han igång. Pjuuu.

Så med puls i 220, såg jag 15sek skylten uppe. Slängde i tvåan, 5sek. Sen går allt i slowmotion. Jag tycker själv att jag är seg av grinden. Men ser ingen annan som kör. Jag hinner träna "Men hallå, kör då!" Så åker jag iväg. Gör ett perfekt utsläpp. Och växlingarna sitter perfa. Ser ingen annan. Bara en tom startkurva. Börjar väl drifta ut lite från innern, känner att det kommer en annan hoj in i sidan rätt långt bak på hojen. Men jag var så pass stark att jag höll mig kvar på hojen. Var nyttigt att få känna att lite närkontakt inte alls var farligt. Sen är jag först in i kurvan! Och ut ur den med.. Men blir sjukt ivrig när jag inser att det var jag som tog starten!! Så gasar på lite för ivrigt så jag får nå mångosladd och hojen byter helt riktigt och får stopp. Suck. När jag tänker på det just nu så täker jag att det var sjukt onödigt. Men just då så ville jag bara ställa mig upp med segertecken uppsträckta i luften, jubla, sedan gå in i depån igen. Haha.





Var faktiskt några andra som vurpade innan mig. Så såg Stina ligga kvar en bit bakom mig. Jag hade inge bråttom med att få upp och igång hojen inte. Pappa-Flink kom och hjälpte till att hålla hojen så jag kunde stå och kicka. För hojen var jätte svår att få igång nu med. Var iväg tvärsist. De som låg först måste vart nära att varva mig. Tror det tog ett varv för mig att komma ikapp dem som låg sist. En klunga på tre st. Sen tog jag inte ens i på hela heatet. Bara åkte runt, cruusande med ett leende på läpparna. Tror jag kom imål som tia-elva? Men jag var nog den enda som jublade så högt när jag kom i mål. Haha. Folk kollade konstigt på mig. Men jag jag fortsatte.

Jag har gjort framsteg! Och det jag ändrat mest är ju bara inställning. Alltså kan man komma långt på den. Nu kommer det alltid vara fullt fokus på race. Inge flamms i waitingzoon. Eller lite skitsnack skadar ju inte, men jag får aldrig sluta tänka vinnst.

Rock out!







Alla foton är tagna av Evelina Utter utom den delade bilden på starten, tror det var Jim Eriksson.

Ungefär ett år sedan på Isätra :)

Förhandsvisningen på fram och baksida.